Faskontrast
Våra ögon kan inte skilja ljus som är i fas från annat ljus. Exempelvis kan vi inte se om en koncentrerad ljuspunkt kommer från en laser eller en annan koncentrerad ljuskälla. Trots det kan vi utnyttja fenomenet i t.ex. mikroskop.
I mikroskopet börjar man med att filtrera ljuset så att det endast har en våglängd/färg. Vanligtvis sätts ett grönt filter framför ljuskällan. Filtret släpper igenom en smal del av det elektromagnetiska spektret/en noga utvald färg.
I kondensorn sitter en lins som förskjuter våglängden på hälften av ljuset. Därefter fokuseras ljuset på objektet vi vill se på. Om ljuset släpps igenom obehindrat så kommer fasen inte att ändras och de förskjutna strålknippena kommer ta ut varandra och bilden vi ser är mörk.
Däremot, så snart vi sätter något emellan, en cell, ett mineral, bakterier m.m. så kommer dessa förskjuta faserna så att resultatet inte blir noll utan olika ljusstyrkor på det gröna ljuset.
På så vis kan vi se saker som normalt är genomskinliga och svåra att se. Istället för genomskinliga objekt ser vi nu cellväggar, organeller och andra strukturer som lysande mot en grå bakgrund. Fördelen är att vi inte behöver ta död på cellerna med giftiga färger eller genom andra metoder.
Denna kontrastteknik kräver god kvalitet på den optiska utrustningen vilket i sig blir lite mer kostsamt. Trots detta är det förvånansvärt många hobbyister som provat på den med behållning.
Sortering:
Artiklar: